I utställningen Belonging, visas bilder ur flera av Maria Fribergs fotoserier.

Maria Friberg undersöker teman som informationsålderns moraliska dilemma: hur mycket är för mycket teknologi? Och hur kan vi fortsätta vår skoningslösa exploatering av jordens resurser.

Den digitala revolutionen utrustar oss med möjligheten att kommunicera över väldiga avstånd, billigt och ögonblickligen. Men ännu har vi inte förstått vidden av vart denna teknologiska utveckling kommer att föra oss. Samtidigt exploateras jordens resurser och vi omger oss med en mängd objekt som blir till drivor av vardagsmaterial som exempelvis plastleksaker, kablar eller skräp.

På en bild sitter en pojke på ett berg av leksaker, varifrån kommer leksakerna hur har pojken har fått dem? Presenter ges av många skäl. Leksakerna kan även vara symboler av den tid som vi spenderar med varje objekt vi äger. I en annan bild ser vi ett barn, inte mycket äldre än ett spädbarn, stillsamt sovande undangömt bland orörda vita lakan, som en kerub svävande bland moln. Denna klassiska bild förstörs av att konstnären har fört in ett par hörlurar. En digital vaggvisa vaggar barnet till sömn, en låt som kanske valts från en Spotifylista. Men de maskliknande hörlurarnas närvaro är också hotfull. Och bilden är orolig, det saknas kärlek och värme från en förälder. Eller är detta en för snäv syn på saken? Teknologi ska vara ett hjälpmedel i livet. Men är det verkligen det? Det är med den typen av frågor som Friberg konfronterar publiken med i utställningen Belonging. Samtidigt som hon visar på mänsklighetens möjlighet att skapa något vackert ur kaos, något beständigt ur det destruktiva.

Om konstnären
Friberg tillhör den generation av konstnärer som slog igenom under 90-talet och som tidigare benämnts ”det nordiska miraklet”. De uppmärksammades internationellt för sin höga konstnärliga klass. I dag räknas Friberg till en av landets mest betydande fotografer och videokonstnärer.

I hennes bilder skapar hon en tvetydighet som utmanar förutfattade meningar om identitet, könstillhörighet och sociala hierarkier. I hennes senare verk skådar hon både utåt, mot det nutida samhället, och inåt, mot ett mer meditativt tillstånd. Hon har redan från början i sin konstnärliga karriär experimenterat med både fotografi och video, samtidigt som det alltid funnits en konstant referens till konsthistorien, framförallt till nordiskt måleri.

Maria Friberg har studerat konstvetenskap på Göteborgs universitet. Hon utbildade sig senare på konstskolan i Karleby, Finland 1988, på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1989-95 och på Myndlista- og Handidaskoli i Reykavik 1992. Hon har haft separatutställningar på en rad större institutioner som Santa Barbara Contemporary Arts Forum, Santa Barbara, California, Conner Contemporary Art, Washington DC och Pi Artworks i London. Hon finns representerad på Moderna Museet i Stockholm, Kiasma i Helsingfors, The Museum of Fine Arts i Boston, The Hirschhorn Museum and Sculpture Garden i Washington DC, Fotomuseum Winterhur i Schweiz, Tampa Art Museum, HF Johnson Museum of Art i New York, Denver Art Museum och National Museum of Woman in the Art i Washington DC, med flera.

mariafriberg.com