Tamara blev målare därför att hon upplevde att bildspråket är ett eget språk, ett språk som hon behärskar bättre än det skrivna. Med hjälp av litterära liknelser förklarar hon vidare: liksom poesin är hennes bilder; hennes berättelser, ofta mer abstrakta i sitt uttryck. Eller så kan de vara som en filosofisk text, som kan röra sig mellan snårigt och klart beroende på vad hon vill förmedla och uttrycka. Hon berättar: “Jag målar och ritar hela dagarna, alltid. Jag har många skisser och fotografier som jag brer ut runt mig på bordet eller på golvet och sedan börjar jag måla med de som utgångspunkt. Sedan växer bilderna av sig själv, ibland helt fristående från skisserna.”

Tamaras arbeten bygger på hennes livserfarenhet och verklighet. Verken kommer till stor del att handla om relationer, men också om att vara politiskt och feministiskt medveten, och politiska skeenden och händelser som äger rum under arbetets gång avsätter också spår i bildernas gestaltning. ”Jag målar ju mest kvinnor” säger hon, ”men det är kanske för att jag mest kan identifiera mig med dem.”

Men i sina målningar väver hon också in sin andra verklighet; en vibrerande närhet till naturen, som hon beskriver som en viss sorts andlighet.

Tamara inspireras av filosoferna Deleuzes och Guattaris teorier om ett rhizomatiskt, icke hierarkiskt och kronologiskt sätt att tänka, nätverka, samarbeta och sprida idéer. Hon delar också deras uppfattning om de negativa effekter som könsnormer och det patriarkala systemet har på kvinnors oberoende och kontroll över sina egna kroppar. Under lång tid bodde hon i länder där det patriarkaliska samhällets effekter var uppenbara och tydliga – men hon säger att hon upplever att dessa mönster finns även här, fast mer dolt, lömskt. Tydligast upplevde hon det under sin uppväxttid.

På utställningen Gender Heart visar Tamara verk som handlar om just kvinnors situation när de växer upp och de roller som de pådyvlas. Där finns sammanhang och placering i tid och rum genom de aktuella politiska händelser i världen som också finns med i bilderna.

Tamara menar att man med konstens hjälp kan uttrycka frågor och svar på olika sätt. Ibland är det bra med ett väldigt tydligt konstprojekt som ställer skarpa frågor, men kanske låter betraktaren själv fundera på svaren. ”Ibland kan det som i mina målningar först bara upplevas som ett vackert landskap. Sedan uppstår det kanske långsamt exis-tentiella eller politiska funderingar för betraktaren när de ser vidare på bilden.”

www.tamaradelaval.blogspot.se