Född i Danmark 1949, bosatt och verksam som konstnär och
arkitekt i Luleå sedan 1976.

Jette Andersen ställer sig bredvid sin utställningspartner. Andersens bidrag är inte främst replik eller kommentar, men en parallell händelse. Betraktaren finner själv på likheter och skillnader. Jette Andersens konst präglas av en påfallande stark konceptuell ådra sammanflätad med ett expressivt och hantverksmässigt habilt konstnärskap. Med måleri, grafik, skulptur och objekt som främsta medier, följer hon en tydlig tematik som efterhand tar sig form på distinkta och olikartade sätt. I många arbeten finns ett möte eller kollision mellan ett mönster, en abstraherad geometri, eller helt enkelt en figur som upprepas och ett konkret figurativt eller berättande motiv. Platsen 1 och Platsen 2, till exempel, är landskap med få ingredienser, stiliserade element eller figurer, gärna den egna kroppen som figur och referens, i en pregnant, harmonisk helhet. Projektet Händer följer den mänskliga handens outtömliga uttrycksmöjligheter, människans andra ansikte, gestaltade i teckningar, skulpturer och objekt, ibland med biografiska referenser, ibland i mer universell gestalt. I två nya arbeten med den gemensamma titeln Integration åstadkoms skickligt gestaltade interkulturella möten. Med impulser från en nyligen genomförd resa till Burma är Integration 1 en skulptur av en trave kapat björkvirke med ändarna målade om vart annat i faluröd och bladguld. Och Integration 2 en schematisk målning av björkstammar och bambustammar. Här nya arbeten som också, med all estetisk finess och precision, med kraft landar i svensk samtid.

Enda kvinnliga konstnären i Bodenskolan, utbildad konstnär, resenär, June ”Montana” Lorentz (1915 – 2008) var också en av dess förgrundsgestalter och en samlande kraft. Själv yrkesverksam konstnär fram till 1990-talet, var hon också lärare och inspiratör till många av de övriga i Bodenskolan. Hennes omfattande produktion består främst av måleri i olja, men även teckningar i kol eller pastell, collage och större offentliga arbeten. Hennes konst är en resa i konsthistorien, främst den tidiga modernismen. Pianospel prövar en kubistisk gestaltning. Några medelhavslandskap andas expressionism, primitivism, stråk av surrealism i Chagalls fotspår, till och med en solrosbukett med säker pensel i en hälsning till van Gogh. Men också sena målningar som lämnar det figurativa för det geometriskt abstrakta. Alltid färgrikt och med lyster.

Text: Jan-Erik Lundström