För tre-fyra år sedan föddes idén till den här utställningen om och med tre konstnärer/kulturarbetare från samma familj. Att några från samma familj arbetar med konst eller annan kultur är i sig inte helt ovanligt men då finns oftast en kulturtradition i släkten och en kulturell miljö. Här är det inte så, här är det en familj från en by, Södra Harads, där det inte fanns något kulturutbud förutom enstaka föredrag av folkbildare och i hemmet fanns inte konst, utöver ett uppslagsverk fanns det inte många böcker.

Trots denna till synes kulturellt magra mylla blir mor och två söner etablerade konstnärer och en av dem även författare. Detta i sig kan vara värt att uppmärksamma men det finns ytterligare skäl.

Sonja Eriksson blev konstnär sent i livet och en mycket erkänd och populär sådan, hon är nog välbekant för den äldre konstpubliken men kanske lite bortglömd. Jag tror att många yngre inte ens känner till henne och hennes konst. Vare sig det är påminnelse eller nyupptäckt möter nu hennes konst åter publik.

Jatte, eller Jan Anders, är verksam och aktuell med återkommande utställningar. Jag och många konstintresserade tycker oss vara välbekanta med hans typiska och personliga måleri, det är dock inte oföränderligt. Båden motiv och måleri varierar och utvecklas över tid även om det alltjämt bär –Jattes särprägel, förhoppningsvis syns det i nya verk.

Ett tungt vägande skäl till den här utställningen var att lyfta fram och presentera Larserik för den norrbottniska publiken. Han är relativt obekant för många trots att han varit verksam under lång tid och i olika kulturformer. Många har nog tidigare sett en del av hans bilder eller texter i tidskrifter eller barnböcker utan att veta att han är härifrån trakten. Förklaringen är nog att han bott och verkat söderut och därmed inte heller uppmärksammats i lokalpressen. En tanke med utställningen var att Larserik ska upptäckas av norrbottningarna och få erkänsla för sitt skapande. Tyvärr hann han inte uppleva detta då han gick bort för en tid sedan.

Livet och miljön i Södra Harads har nog präglat de tres skapande även om det kommer till olika uttryck och i olika omfattning. Förmodligen kommer ni att finna en del likheter men också olikheter vare sig det är motiv, karaktär eller uttrycksformer.

För några år sedan gjorde Jatte en serie bilder, emaljer, med ödegårdar. Här var det verklighetsnära bilder i form och innehåll. Både Sonja och –Jatte visar lantliv och ut(av)veckling men på olika sätt. Sonja återger hus och människor när bylivet blomstrade medan Jatte visar hur det blivit, i båda fallen pekar de på avfolkningen av landsbygden.

Larserik och Jatte har utöver arv och miljö konstnärlig utbildning och liknande intressen vilket visar sig i deras skapande. Likheterna var nog större förr, skrivandet tog med tiden större plats för Larserik medan det minskade för Jatte där i stället måleriet växte. Viss frändskap kan dock märkas, exempelvis har en del figurer påtagliga likheter liksom blandningen av allvar och humor.

Vi hoppas att ni tycker att utställningen är intressant och att ni finner nöje i att bekanta er med de tre. Välkomna till 3xEriksson!

 

Göran Gafvelin