Lena och Anita Ylipää är inte bara konstnärer, utbildade på Konstfack, Lena i metall och Anita i design. De är också systrar med allt vad det innebär av gemensamma minnen och livslång kontakt.

Lena Ylipää bor i Boden och är vid sidan av det egna konstnärskapet verksam som länskonstkonsulent i Norrbotten. Anita Ylipää bor en del av året på den polska landsbygden med utsikt över magnifika berg.

 Deras gemensamma geografiska plats stavas Lainio, en liten by vid Lainioälven. Där har de både rötter och bostäder och det var också där de insåg kraften och glädjen i ett gemensamt skapande.

 Stugungar blev titeln på deras första organiserade samarbete i samband med Lainios årliga kulturvecka. En personlig berättelse i bild och text om barndomens alla vistelser i stugan som väckte minnen hos många betraktare. I Lainio skapade de också både ett fysiskt och digitalt museum för obekanta objekt med alla de oidentifierade föremål som de hittade i de gamla husens gömmor. I en utställning på Kiruna flygplats ställde de ut sina gamla resebrev, tillsammans blev det en sex meter lång våg med texter och bilder med titeln Hej kära syster!

 Nu ger sig Lena och Anita Ylipää i kast med sina minnen från den tid de delade lägenhet i Kiruna under några viktiga ungdomsår 1986 – 1989 när de båda stod på tröskeln till vuxenvärlden. En tid där tankar om politik, samhälle, musik, relationer, systerskap och framtid formades, långt ifrån det informationsflöde vi nu är vana vid. Titeln låter självklar: Rapport utan väder och sport.