Video

Acoustic Ocean (Akustisk ocean), 2018

Enkanalsvideo.
Längd: 18 minuter

Acoustic Ocean är ett videoverk av den Schweiziska konstnären Ursula Biemann inspelad 2018 vid havet utanför Lofoten i Norge. I filmen ser vi en fiktiv marinbiolog som studerar det arktiska havets ljudlandskap. Djupt fokuserad installerar hon antenner, hydrofoner, mikrofoner och annan teknologisk utrustning för att fånga det marina livets ljud från havets botten. Istället för att spela in ljuden lyssnar hon aktivt och försöker överbygga barriären mellan det mänskliga och icke-mänskliga – mellan livet under och över vattenytan. Videoverket är inspirerat av nyliga vetenskapliga upptäckter om det marinlivets olika unika och omfattande kommunikationssätt. I verket inkluderas ljudinspelningar gjorda under sådana forskningsprojekt runt om i världen. Detta material skapar ett audiovisuellt rum där betraktaren möter tidigare okända ljud samtidigt som visualiseringen hjälper oss att förstå omfattningen av den klimatkatastrof vi står inför.

Marinbiologen som är filmens huvudkaraktär spelas av den samiska artisten Sofia Jannok. Hon är i konversation med det marina livet. Distansen mellan forskare och subjekt existerar inte utan vi ser en intim och empatisk forskning som grundar sig i idén om rättvisa för alla varelser som tillsammans befolkar jorden. I hennes tal till kameran finns ingen distinktion mellan människa och natur, inte heller mellan vatten och jord. Ursula Biemanns metod för meningsskapande och bildproduktion är som hon själv beskriver det: ”… att inte influera eller kritisera andras åsikter; snarar är det en form av handling som i sig själv skapar verkligheten. ” För Biemann är fantasin en livsnödvändig process för att skapa världen omkring oss. Den mikroskopiska nivån med vattenorganismerna eller den planetära nivån med den globala uppvärmningen utvecklas utanför vårt mänskliga synfält, det är för litet eller för stort för oss att se. Vi må ta till oss data om vår omgivning men den informationen kan inte ensam förmå oss att inse omfattningen av de förändringarna vi står inför. Om vi vill adressera det kollektiva måste vi adressera det oföreställbara, utvidga kunskapen och utforska kommunikation mellan arter.

Ursula Biemanns arbete bygger på en forskningsbaserad praktik. Hon skapar filmessäer och texter där hon adresserar sammanflätningen av politik och klimat i lokala, regionala och planetära sammanhang. Hon är verksam i Zürich, Schweiz men hennes konstnärliga researcharbete tar henne till avlägsna platser så som Grönland, Amazonas och Antarktis där hon undersöker klimatförändringar och oljeutvinningens påverkan på ekologin. I sitt senaste projekt har hon varit i södra Colombia där hon medverkat i skapandet av ett urfolksuniversitet för biokulturell kunskapsutveckling.

Hennes videoinstallationer visas världen över på konsthallar och internationella konstbiennaler. Hennes konst har visats i otaliga soloutställningar, bland annat vid Helmhaus Zürich, Neuer Berliner Kunstverein samt hennes retrospektiv ”Indigenous Knowledge Cosmological Fiction” (Urfolkskunskap, Kosmologiska fiktioner), 2020 vid Museum of Modern Art i Nice, Frankrike. Biemann är en av grundarna till det kollaborativa konst- och medieprojektet World of Matter om den globala utvinningen och hanteringen av naturresurser. Hon har publicerat flera böcker samt onlinemonografin från 2021, Becoming Earth om hennes ekologiska videoverk. Biemann har en konstnärlig kandidat vid School of Visual Arts och hon har studerat vid Whitney Independant Study Program, båda i New York. Hon har utsetts till Hedersdoktor av Umeå Universitets humanistiska fakultet och hon har mottagit priserna Swiss Grand Award for Art-Prix Meret Oppenheim samt Prix Thun for Art and Ethics.

///////////////////////////////////////////////////////////////////

Acoustic Ocean, 2018

Single channel video.
Duration: 18 min.

Acoustic Ocean, a video work by the Swiss artist Ursula Biemann, was filmed in 2018 at the ocean outside of Lofoten. The video presents a fictional marine biologist that is studying the sonic landscape in the arctic waters. Deeply focused in what she is doing—actively setting all kinds of antennas, receptors and audio devices to catch the sounds of marine life at the bottom of the ocean—the biologist appears to be trying not only to record but to listen, seeking to connect the human with the non-human, the surface with what lays below. The video draws on recent scientific discoveries of the vast and unique modes of communication by marine life below the surface of the ocean. It includes existing sound recordings made by marine biologists in various parts of the world (St. Andrews, Providence, R.I., Plymouth). This material makes possible an audiovisual space that features a largely unheard repertoire of sounds, while it also helps visualize, or rather foresee, the scope of the climate catastrophe that we are in for.

In the video, the biologist performed by the Sámi artist Sofia Jannok enters into conversation with marine species. She merges with the environment and practices an attentive and more caring research, grounded in justice for all living beings that cohabit Earth. In her speech to the camera, she does not differentiate between humans and nature, nor between water and soil environments. And although she has been researching the oceans, what she speaks about is the deep relation, and codependency that the Sámi have with the reindeer.

The way Ursula Biemann practices the production of image and meaning making is, in her own words, “not to influence or critique the opinion of others; rather it is in and of itself an act of generating reality”. For Biemann, imagination is a vital process for creating world. Water microbes or the scale of an overheating climate, unfold in realms invisible to the human eye. To access vast amounts of scientific data about climate and environment is largely easy, but this rational information alone cannot make us understand the magnitude of the change we humans are in for. If we want to address the collective, like she suggest, we need to address the unimaginable, bridge knowledge and explore interspecies communication.

Ursula Biemann’s work is grounded in a research-based practice. She creates video essays and texts that address the interconnection of politics and the environment across local, global, and planetary contexts. Based in Zürich, Switzerland her research involves fieldwork in remote locations from Greenland to Amazonia, where she investigates climate change and the ecologies of oil and water. Her latest field research took her to the South of Colombia where she is involved in the co-creation of an indigenous University for biocultural knowledge generation.

Her video installations are exhibited worldwide in museums and international Art Biennials. She had numerous solo exhibitions e.g. at Helmhaus Zurich, Neuer Berliner Kunstverein n.b.k., and her retrospective Indigenous Knowledge Cosmological Fictions in 2020 at the Museum of Modern Art in Nice, France. Biemann is a founding member of the collaborative art and media project World of Matter on global resource extraction and circulation. She has published several books and the 2021 online monograph Becoming Earth, covers her ecological video works. Biemann has a BFA from the School of Visual Arts and attended the Whitney Independent Study Program (1988), both in New York. She received a doctor honoris causa in Humanities by the Swedish University Umeå, as well as the Swiss Grand Award for Art-Prix Meret Oppenheim and the Prix Thun for Art and Ethics.