Jatte torgför inte egna åsikter eller budskap i sina målningar men det kan anas sådana vare sig de är medvetna eller speglingar av hans värderingar. Det är ett måleri där inte minst färgerna är expressiva och det romantiska draget är oftast påtagligt. Han har utvecklat ett egensinnigt måleri som är lätt att känna igen.

Jan Anders Eriksson, oftast kallad Jatte, växte upp i Södra Harads. Han har beskrivit tiden där som en fri och spännande miljö med en snäll far. När Jatte var i övre tonåren kunde pappa Sigurd sticka till honom några tior och låna ut bilen. Jatte säger också att det inte var något konstnärshem med kreativ anda, föräldrarna uppmuntrade inte heller barnen till konstnärlig verksamhet. Eventuella kulturella utblickar fick han liksom syskonen genom att läsa tidningar.

1967 kom han in  och började läsa  till bildlärare på Konstfack i Stockholm, och hans intresse för poesi mynnade också ut i eget skrivande. Musik har en stor plats i Jattes liv, han lyssnar mycket men skriver också om den. Förr var det skivrecensioner i Norrbottens-Kuriren och alltjämt skriver han i musiktidskriften Lira och på sin hemsida.

Jatte har ställt ut på många platser i landet, särskilt i Malmö har det varit många utställningar, och utomlands. Han har tyckt att det varit viktigt att visa sig utanför Norrbotten och uppskattar Landstingets/Regionens stöd för sådana utställningar. Det finns dock en oro för hur stödet till kultur kommer att bli framgent.