Närvaron av text i Carola Grahns arbete pekar på likheter och starka kopplingar mellan att läsa eller lyssna och att betrakta, eller mellan verbalspråk och bildspråk. Hennes dikter är både gjorda av och väcker starka bilder.

Kan marken själv ropa? Carola Grahns poesi ger naturen en röst. Hennes diktcykel, skriven från 2013 och framåt, äger rum i ett nordligt landskap. Dikterna för fram dystra och tungsint och dyster syn, de förkroppsligar inre kamp, ofta förmedlar de farliga upplevelser på existensens rand eller ett stoiskt förhållande till döden. Jaget i dikterna är både individuellt och kollektivt. Ibland verkar det vara naturens röst, andra gånger är det konstnären som talar, bara för att skifta tillbaka till naturen igen; hon ett berg, en sten, en ripa, en björk… Det finns ett flöde av liv och död och smärta och liv; ett desperat men oförväget försök att åter anknyta till landet/marken/jorden.

Orden Godnatt lille lapp, godmorgon svensk är broderade på konstverket med bomullstråd på en liten yllefilt. Filten användes i de internatskolor dit samiska barn skickades under den rådande politiken mellan 1900 ända fram till slutet av 1970-talet. Den broderade frasen påvisar försvenskningsprocessen som ingick i den svenska statens politik gentemot samer, i syfte att radera deras samiska identitet och omforma dem till svenskar. Det förtryckande systemet med internatskolor separerade samiska barn från sina familjer, fjärmade dem från sitt modersmål, samtidigt som det främjade en läroplan som inte var avsedd att leda till en högre utbildning. Internatskolesystemet gjorde det inte möjligt för samerna att fungera i det svenska samhället och det stöttade inte heller den samiska kulturen som sådan. Skolbarnets motstridiga upplevelser summeras i den broderade filten med av svenskar föreställda stereotypa bilder av samiska motiv.


 

Carola Grahn (1982) är av sydsamisk släkt, född och uppvuxen i lulesamiska Jokkmokk, och bor och verkar i Malmö. Hon tog 2013 examen från Kungl. Konsthögskolan och har även studerat på Beckmans Designhögskola och Fotoskolan i Gamleby. Carola Grahn har under de senaste åren haft en omfattande utställningsverksamhet, bland annat Röda Sten Konsthall, Göteborg (2020), Onsite Gallery, OCADU, Toronto, Canada (2019), IAIA Museum of Contemporary Native Arts (MoCNA), Santa Fe, USA (2019), Esker Foundation, Calgary, Canada (2019), Konstmuseet i Norr, Kiruna (2018), Leonard & Bina Ellen Art Gallery, Montreal, Canada (2018), Konsthall C, Stockholm (2018), Carleton University Art Gallery, Ottawa, Canada (2018), Art Gallery of Southwestern Manitoba, Brandon, Canada (2018), Southbank Centre, London, (2017), Kulturrådets årskonferans, Oslo (2017), Art Museum, University of Toronto, Canada (2017), Kunsthall Trondheim, (2017), Sámi Dáiddaguovddáš/Sami Center of Contemporary Art, Karasjok, Norge (2017) och Office for Contemporary Art, Oslo (2017). Grahn har tilldelats en rad stipendier och finns representerad i samlingarna på Statens Konstråd och Konstmuseet i Norr samt i arkiven på Iaspis och Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Hon har skrivit om samisk konst för tidskriften Afterall och varit redaktör för ett nummer av Hjärnstorm med samiskt tema. Grahn är en av grundarna till Sámi Girl Gang tillsammans med Silje Figenschou Thoresen.