Hans Ragnar Mathisen, North Perspective Map

FRAMTIDSLANDET I
15 OCH 1/2 KAPITEL

31 MAJ – 12 OKTOBER 2025

I utställningen FRAMTIDSLANDET I 15 OCH 1/2 KAPITEL fylls hela 3600 kvm med konst från över 45 konstnärer från den euro-arktiska regionen, uppdelad i femton olika kapitel. Havremagasinets 15 år utgör hela dess historia – en påminnelse om att konsthallen bara är en liten del av en större berättelse i rörelse, i en komplex och mångkulturell region, som i sin tur är sammanlänkad med en ännu större geografi och historia.

När blickarna åter riktas norrut – inte minst i ljuset av den så kallade gröna omställningen – bjuder Havremagasinet in till Framtidslandet i 15 och ½ kapitel, en utställning där konsten står i centrum som hjärta, vittnesmål och ledsagare för reflektioner kring denna geografi i en tid av omfattande förändring.

Medverkande konstnärer: Interprt, Hans Ragnar Mathisen, Karin Keisu & Josse Thuresson, Lisbeth Kielatis, Britta Marakatt-Labba, Johan Sandström, Magnus Fredriksson och Curt Persson, Erik Holmstedt, Johannes Samuelsson, Mia Rogersdotter Grahn, Theres K Agdler, Helena Adolfsson, Jenni Laiti, David Larsson & Jens Strandberg, Anders Sunna, Nils Nilsson Skum, Lars Pirak, Ralph Erskin, Stig Winnerskog, Anja och Tomas Örn, Annika Dahlsten och Markku Laakso, Tommy Tommie, Anders Alm, Per Isak Juuso, Aleksander Florensky, Mark Robert & Minna Raino, Irene Rasmussen, Tine Surel Lange & Pavlo Grazdansky, Alena Vlasova, Amund Sjølie Sveen, Gammelstads handväveri, Ida Isak Westerberg, Stina Edin, Maja Möller, Atti Johansson, Hanna Kanto, Lena Ylipää, Jaako Heikkilä, Eija Mäkivuoti & Brita-Kaisa Välimaa, Kent Klich & Tina Enghoff, Einari Junttila, Raisa Raekallio och Misha del Val, Mapping Boden och Havremagasinets permanenta samling (Carola Grahn, Linda Tedsdotter, Frihetsförmedlingen, Anders Sunna, Breeze Yoko och Fabian Linna)

Följande 15 kapitel utan inbördes ordning:

“Samarbeid med følgende aktører forbys: (…) Pikene på Broen (…)”.  I december 2022 skickade kulturdepartementet i Murmansk ut ett brev där bland andra Pikene på Broen förbjöds som samarbetspartner. Kapitel Border Echoes samlar konstverk från rådande skiftande tider och frågar: kan konsten fortfarande hitta öppningar där gränser stängs? Medverkande: Aleksander Florensky, Mark Robert och Minna Rainio, Irene Rasmussen, Tine Surel Lange och Pavlo Grazhdansky, Alyouna Vlasova, Amund Sjølie Sveen. Curerad av Pikene på Broen.

Norra Sverige har ofta framställts som ett exotiskt vinterland – oändliga snöfält, norrsken och renar – i bilder, affischer och konstverk. Denna romantiserade syn speglar en kolonial blick som länge präglat skildringar av regionen. Genom arkivmaterial och konstverk från 1900-talet till idag visar Frysta berättelser: Norrbotten bortom exotism hur bilden av Norrbotten som en orörd och isolerad plats har formats – och hur samtida konstnärer som Anders Sunna, Anja och Tomas Örn samt Annika Dahlsten och Markku Laakso ifrågasätter den. Vilka bilder bär du med dig av ”Norden”? Curerad av Silvia Colombo och assisterande curator Ana Victoria Bruno.

Markförhållanden – Berättelser om bruk av marken, landet, jorden och naturresurserna; visioner och gestaltningar av exploatering, förvandling och extraktion under antropocen, sedda genom knivskarpa estetiska prismor. Britta Marakatt-Labbas fulländade broderikonst synliggör extraktivismens konsekvenser, uppvisar naturens utsatthet och resiliens, åkallar gudinnor och nåjder till motstånd och insikt. Erik Holmstedt tar med oss på den slags tidsresa som endast den fotografiska bilden förmår genomföra, delar med sig av mer än ett halvsekels av pregnanta observationer och iakttagelser från ett gruvsamhälles tillkomst, livsfärd och fall. Magnus Fredriksson & Johan Sandströms film Uppfostrade bärare för betraktaren tillbaka till några av kolonisationens startpunkter och något av det norrbottniska teknologiska megasystemets ground zero. Curerad av Jan-Erik Lundström.

Gränslandet är landet som är och icke är. Gränslandet är gränslöst och definierat av allt det gränsar till, språklöst och flerspråkigt och med sitt eget språk. Jaakko Heikkiläs fotografier berättar om gränsälven, Torne älv, och om de ansikten och identiteter som befolkar gränsälvens båda stränder. Lena Ylipää söker det förlorade språket och spårar dess rötter i den natur hon ömsint tecknar. Hanna Kanto målar flora, fauna och landskap, natur och kultur, stereotyper och allmänningar från det nordliga rummet, allt sammanvävt i explosiva figurer och träffsäkra tablåer. Ida Isak Westerberg iscensätter i textila arbeten identiteter bortom kön och språk, till den punkt där människa och natur också smälter samman. Eija Mäkivuoti & Brita-Kaisa Välimaa utforskar historien och andra världskrigets alltför okända omvälvande skeenden i gränslandet. Curerad av Jan-Erik Lundström.

Maalaus, jota ei ole tarkoitus katsoa / En målning som inte är menad att betraktas visar konstverk av konstnärsparet Raisa Raekallio och Misha del Val från Kittilä i dialog med landskapmåleri av Einari Junttila från 1960, ur Aines konstmuseums samling. Raekallio (f. 1978, Kittilä) och del Val (f. 1979, Bilbao) har i över ett decennium samarbetat i målningar, teckningar, performanceverk, kuratoriella projekt och podcaster. I deras senaste utställning Lapin piha (12/2024–4/2025) på Aines konstmuseum visades deras samarbetsmålningar som tematiskt rör sig genom det exotiserade landskapet i Lappland. Einari Junttila blev under 1960- och 70-talen en mycket populär landskapsmålare i Finland, där hans verk ofta såldes genom förhandsbeställningar. Redan på 1930-talet visades hans verk i Tyskland som en del av en utställning om ”nationell finsk konst”, anpassad för att tilltala Tredje rikets estetiska och ideologiska förväntningar. Junttilas konst kom också att spela en viktig roll i såväl nationalistiska sammanhang som i utvecklingen av turismen i Lappland.

Vävda platser utforskar textilens roll i att definiera och gestalta platser och identiteter i Norrbotten. Genom en dialog mellan traditionella mönster och samtida textilkonst lyfts alternativa sätt att kartlägga rum – bortom den mansdominerade kartografin. Här får textilen ta plats i det offentliga rummet och synliggöra berättelser, tekniker och kunskap som länge förts vidare genom kvinnoledda praktiker. Besökaren bjuds in att uppleva ett rum där vävda mönster skapar nya perspektiv – samtidigt igenkännbara och främmande, historiska och samtida, feministiska och queera. Medverkande: Gammelstads handväveri, Ida Isak Westerberg, Stina Edin och Maja Möller. Curerad av Silvia Colombo och assisterande curator Ana Victoria Bruno.

Bottniska berättelser – I två mångfasetterade, livfulla och omfångsrika fotografiska berättelser exponeras det bottniska landskapet och dess invånare. Tommy Tommies Kan Sverige klara sig utan Norrbotten? skildrar ett händelserikt 1970-tal med utveckling och avveckling, traditioner och nymodigheter, landskap som förvandlas, försvinner, består, människorna till vardag och fest, arbete och fritid, kamp och glädje. I Anders Alms Bottnisk blues möter ett likaså färgstarkt och mångbottnat porträtt av det nordligaste länet och dess färd in i det tjugoförsta århundradet. Dialogen mellan de två fotografiska bildverken är lika oemotståndlig som vart och ett av verken i sig. Curerad av Jan-Erik Lundström.

Ge namn, kartlägga, navigera. Orts- och platsnamn definierar och omdefinierar landet. Varje karta genererar sitt eget territorium. Precis som din färdväg omformar och skapar din verklighet. Hans Ragnar Mathisens omfångsrika kartproduktion återtar och återskapar Sápmi – bortom och hitom kolonisering och erövringar – i hela dess mångfasetterade och nyanserade verklighet med natur och kultur oskiljaktigt sammanflätade. Interprt visualiserar och kartlägger renens vägval och flyttledernas topografi i motstånd mot elindustrins ockupation. Karin Keisu & Josse Thuresson återtar tornedalsk identitet och fyller i vita fläckar och uteslutanden i nationens kartor. Lisbeth Kielatis sammansmälter estetisk prakt med materiell makt och funktion i föremål att medta på färden. Curerad av Jan-Erik Lundström.

Levande material. Per Isak Juusos konst synliggör hur duodji är estetisk metod, kunskap, material och världsbild. Hur duodjins föremål – deras form och funktion, deras plats i vardagen och i universum – snitslar livets väg och säkrar andlig och fysisk överlevnad. Med deras sinnliga puls och materiella precision öppnar Per Isak Juusos verk upp alla dimensioner i dessa i grunden enkla föremål. Kosmos inhyst i en uppsättning vardagsföremål i trä och ben.

Åter till framtidslandet. Norrland i den euro-arktiska regionen som i Sverige utgör 2/3 av landets yta, har sedan 1700-talet setts som den stora otämjda vildmarken, ett skafferi av naturresurser där exploatering genom den tidiga skogsindustrin, järnmalmsbrytning (1888) och vattenkraftverk (1910) har bidragit till den industriella utvecklingen av Sverige. Nu vänds blickarna åter mot norr, med planer på en rekordsnabb exploatering av Norrlands naturresurser med den så kallade gröna omställningen. Återigen skapas en bild av ett framtidsland där människor, företag och rikedomar kommer att mångfaldigas för alla. Konstverken av Johannes Samuelsson, Mia Rogersdotter Gran, Theres K. Agdler och Jens Strandberg ger några glimtar av hur denna omvandlingsprocess tas emot av dem som lever och bor i regionen. Curerad av Mariangela Mendez Prencke.

Under 2015 flydde en miljon människor till Europa för att söka asyl. In the Past We Made History är en konstnärlig undersökning i form av ett arkiv som fokuserar på strategier för att minnas och vittna från personer med flyktingerfarenhet som ofta utelämnas i det kollektiva minnet eller i den officiella historieskrivningen. Arkivet består av muntlig historia, fotografi, fotogrammetri och videoinstallationer och bildar en levande väv som fortsätter att öppna sig för förändring och omvandling. De olika trådarna kan ses som flera tidslinjer som böjer det förflutna och nuet. Av Kent Klich & Tina Enghoff.
En av de platser dit människor kom för att skapa bättre förutsättningar i livet var just Boden (med omnejd). I samband med In the Past We Made History genomför nu Havremagasinet Länskonsthall, ABF Norr Boden och Rädda barnen ett gemensamt projekt, Mapping Boden, där personliga minnen från åren 2015–2018 samlas in till ett gemensamt arkiv. Arkivet ska synliggöra en viktig del av den svenska historien, en del som just nu inte finns bevarat. Projektet och insamlingen pågår under en längre period, där första etappen visas tillsammans med In the Past We Made History under sommaren 2025.

Från fjällen till havet – Många älvar har blivit översvämmade och hindrats från att flöda fritt genom det territorium de så väl är anknutna till. Genom verk av Helena Adolfsson, Jenni Laiti, Mia Rogersdotter Gran och konstnärsduon David Larsson och Jens Stranberg får vi följa floden, på hennes väg från berg till hav. Curerad av Mariangela Mendez Prencke.

Mekanisk/Organisk – Atti Johansson (1917–2003) föddes i Kiruna men tillbringade större delen av sitt liv i Sollefteå. Hennes konstnärskap formades av de stora samhällsfrågorna under 1900-talet – frågor om ny datateknik, miljöförstöring, kärnkraft, fredsarbete och kvinnans roll i samhället. Med stark integritet och kritiskt förhållningssätt utforskade hon sin samtid i både form och innehåll. Utställningens titel, Mekanisk/Organisk, är hämtad från en av hennes mest betydelsefulla serier, som också låg till grund för flera offentliga verk – bland annat den tio meter långa väggutsmyckningen Vårt medvetande ligger långt efter teknikens framsteg. Kontrasterna mellan sken och verklighet, hårt och mjukt, artificiellt och naturligt, destruktivt och konstruktivt löper som en röd tråd genom hennes produktion. I en tid präglad av klimatkris och digital transformation är Attis verk mer aktuella än någonsin. Curerad av Karolina Aastrup / Västernorrlands Museum

I samband med firandet av Havremagasinets 15 års jubileum presenteras Havremagasinets permanenta samling. I samlingen ingår verk av Carola Grahn, Anders Sunna, Breeze Yoko och Fabian Linna, Linda Tedsdotter med Apocalypse Insurance Garden samt Frihetsförmedlingens permanenta kontor.