MASKINERNA ÄR IGÅNG

18 februari – 6 MARS 2022

Med utställningen Maskinerna är igång flyttar Havremagasinet tillfälligt ut ur sina lokaler i garnisonsområdet och intar stadskärnan i Boden. Butikslokaler och skyltfönster längs med Kungsgatan och Drottninggatan aktiveras av installationer, video och måleri. Ytterligare verk kan upplevas vid Kungsbron, Kvarnängen och den ikoniska utomhusscenen Örat. Konsten blandas därmed upp och möter sin publik i vardagen.

Utställningen uppmanar oss att fundera på vad arbete innebär idag och hur det relaterar till staden, samtiden och inte minst frihet. Vi blir varse hur de materiella förutsättningarna på en plats, tillsammans med kropparna som bebor den och arbetar i den, skapar både lokala och globala förbindelser över tid och rum. Liksom delarna i ett maskineri i ständig rörelse verkar allting hänga ihop.

Medverkande konstnärer

Fikret Atay, född 1976 i Batman, Turkiet, bor och arbetar i Örebro. I sin konst belyser han de spänningar som uppstår i den permanenta motsättningen mellan väst och öst, civila och militärer, tradition och experiment: en situation som han levt i, i hemstaden Batman i Turkiet på gränsen till Irak. Hans enkla, okonstlade stil ger en skenbart rättfram autenticitet åt hans bilder, men aktörernas handlingar framstår ändå som besynnerliga för betraktare som inte känner till den lokala kulturen. Hans konst har visats på internationella museer och konstcenter, på biennaler, samt ingår i flera viktiga museisamlingar.

Kalle Brolin har studerat vid Valands konsthögskola och Umeå Konsthögskola och är verksam i Malmö. Han arbetar med videoinstallation, text och performance. Hans verk har visats på internationella biennaler och konstutställningar. Han är medansvarig för Sunshine Socialist Cinema, en solcellsdriven utomhusbiograf och har skrivit för kultursidorna i Fria Tidningen, samt flera konsttidskrifter.
Hans senaste serieverk, om landskapet och kulturen vid kolgruvorna och sockerfabrikerna i södra Sverige, har ställts ut på Malmö konstmuseum och Moderna Museet i Stockholm. Dessa verk visas också på en långvarig turné med utställningar och visningar runt om i gruv- och sockerstäderna i Skåne. Verken har även nyligen ingått i akademiska forskningsprojekt.

Suzanne Ciani är en amerikansk kompositör inom elektronisk och nyklassisk musik, utbildad vid University of California, Berkeley. Hon har nominerats till fem Grammys, släppt över 20 soloalbum och komponerat musiken till flertalet filmer sedan hon påbörjande sin karriär på 1970-talet. Vid sidan av musiken har hon även komponerat ljudeffekter för företag och reklamfilmer, däribland Coca-Colas berömda ”pop-and-pour”. Det instrument hon förknippas med i första hand är ”the Buchla” – en analog modulär synthesizer som i stället för klaviatur använder tryckkänsliga band

Theresa Traore Dahlberg är konstnär och filmare med examen från både Stockholms dramatiska högskola och Kungliga Konsthögskolan. Hon växte upp i Skogsby på Öland och i Ouagadougou i Burkina Faso och bor och arbetar nu i Stockholm. I hennes filmer har vardagsskildringar kring arbete och feminism varit centrala, som i Taxi sisters, om sju kvinnor som kör taxi i Senegal, Ouaga Girls som skildrar en bilmekanikerklass på en flickskola i Ouagadougou eller Ambassadörens fru om en fransk ambassadörsfrus vardag. Traore Dahlberg arbetar återkommande med installationer som behandlar arbete, det postindustriella samhället och förändringsprocesser. De gestaltas via kombinationer av material med en särskild inneboende laddning som glas, koppar och bomull.

Daniel Traore är konstnär utbildad på Ölands folkhögskola i Skogsby och Diagonalakademin i Stockholm. Han bor och är verksam på södra Öland.

Frihetsförmedlingen, initierad 2014 av konstnärerna Lars Noväng & John Huntington, tar plats i samhället med bland annat fysiska kontor och webbsidan frihetsformedlingen.se. Under perioden för Maskinerna är igång går det att besöka förmedlingens självservicestation i Enter Galleria samt ett oöppnat kontor på Kungsgatan 33.
Lars Noväng är självlärd konstnär med en omfattande verksamhet sedan början av 2000-talet. Han har konsekvent och långsiktigt utvecklat sina konceptuella konstnärliga idéer och en metodik där han utforskar konstens agens i förändringsprocesser. Med hjälp av konst som icke-representation försöker han frilägga, utmana och behandla dolda maktordningar, givna sanningar och myter i det senmoderna samhället.
John Huntington är konstnär utbildad vid Konstfack och Umeå konsthögskola. Han verkar i en konceptuell tradition uttryckt genom performance, skulptur, text och installationer. Med olika former av interventioner och påståenden ifrågasätts vedertagna överenskommelser om vardagsliv, arbetsmiljöer, offentliga institutioner och politiska rum. I sina verk undersöker John gränslandet mellan vardag och konst, mellan individ och institution, mellan medborgare och samhälle. Han ingår ofta olika samarbetsprojekt, där den röda tråden är utforskandet av rituella aspekter av vår dagliga tillvaro.

Petra Hultman examinerades från Kungl. konsthögskolan 2017 och har sedan dess fått ett stort genomslag med sina berättelser om hantverk, flit och hemarbete. Hennes arbeten kretsar kring förhållandet mellan tid, arbete och värde där hon bland annat fokuserat på retorik och ideal från tiden för folkhemsbygget riktat mot den svenska husmodern och den stora mängd reproduktivt arbete som utförs av kvinnor innanför hemmets väggar. Petra fäster blicken på minne och identitet, hur de konstrueras och hur de manifesteras i oss som individer och i samhället, med ett särskilt intresse för hur ideal och ideologier utrycks, tas emot, formar oss och förs vidare.

Lennart Nilsson, född 1922 i Strängnäs, död 28 januari 2017 i Stockholm, var en svensk fotograf, mest känd för sin banbrytande titthålsfotografi inom medicin. Uppmärksammade verk är filmen Sagan om livet och boken Ett barn blir till, där han lyckades att fotografera ett levande foster inuti livmodern. Han påbörjade sin karriär i mitten av 1940-talet som reportagefotograf för bland annat bildtidskrifterna Se och Life.

Eyvind Johnson föddes år 1900 i Björkelund, Boden och avled i Stockholm 1976. Han gick i folkskolan och arbetade sedan i olika yrken. Som författare debuterade han 1924 och fick sitt genombrott på 1930-talet med den självbiografiska romansviten Romanen om Olof, vilket anses utgöra höjdpunkten i det fack som kallas svensk arbetarlitteratur. Till hans främsta verk hör Krilontrilogin, Strändernas svall och Hans nådes tid. Han utsågs till fil. hedersdr. i Göteborg 1953 och till ledamot av Svenska Akademien 1957. Han blev belönad med De Nios pris 1936, Litteraturfrämjandets stora pris 1956, Nordiska rådets litteraturpris 1962 och Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson.