Hanna Ljungh. I am mountain, 2015. Stillbild från video.

Change

6 Juni – 1 december 2019

 

Klimatet förändras, med oförutsägbara konsekvenser. Och när klimatet förändras måste vi förändras. Som individer, som samhälle, som global ekonomi. Vissa tycker att den nuvarande ekonomiska modellen inte håller för 7 miljarder människor på vår planet. Vad sägs om 7 miljarder människor som vill ha en bil, som vill resa med flyg, äga ett hus, äta kött två gånger i veckan, åka till exotiska turistmål och vart och vartannat år skaffa ny telefon, ny TV och en ny garderob…

Till denna utställning har Havremagasinet bjudit in konstnärer från norra Europa för att belysa några av de här globala utmaningarna och ge ett regionalt perspektiv inbäddat i en lokal kontext. De konstnärliga positionerna gör att vi kan formulera våra egna visioner för framtiden och bjuder in till att tänka vidare på hur vi som art behöver agera, behöver ändra på oss; för att kunna bevara denna unika plats i rymdens oändlighet.

Mer information om utställningen finns i Folder.

OM Konstnärerna

Konstnärsduon Bigert & Bergström undersöker frågor om och följderna av geoteknik – kan teknik vara svaret på skador på klimatsystemet som orsakats av just teknik, eller är skadorna redan oundvikliga? Vem ska ta ansvar för eventuellt oönskade resultat av ett klimatsystem som manipulerats?

Kjetil Berge och Jason Havneraas bidrar till reflektionerna över de grundläggande förändringar som vi som individer, som nationalsamhällen och som globalt samhälle, står inför som omfattar kollektiva åtgärder. Hur kan vi få grepp om klimatförändringarna om vi ska tänka i global skala? Vore det inte mycket lättare att känna och uppleva direkt via våra egna kroppar?

Konstnärsduon Gideonsson/Londré ser vår uppfattning av klimatförändringarna som något externt ur en annan synvinkel genom att placera den mänskliga kroppen, sina egna kroppar, i centrum av all observation av mikroklimat, protektivitet och inskränkning.

Ninna Berger ger sig in i den apokalyptiska dimensionen av klimatförändringar, hänger sig åt essensen i hoten vi står inför och föreställer sig konsekvenserna för individen. Behöver vi hitta nya system för en gemensam etik som gäller universellt och som alla följer? Eller är människans antagande att spiritualitet kommer att lösa utmaningen en falsk slutsats? Kan förändring verkligen ske genom att läsa, teoretisera, prata?

Emilija Škarnulytė dyker ner i den mytologiska sfären i ett försök att ge ett perspektiv som täcker hela jordklotet genom världshaven i form av en sjöjungfru, som det alla mest avancerade havslevande däggdjuret. Är förlusten av vårt band till naturen i vår tekniktunga civilisation ansvarig för vår aggressiva exploatering av planeten?

Anders Sunna tar tydlig ställning mot den skada vi åsamkar vår miljö och hur globala strukturer exploaterar lokala samhällen och deras resurser. Han vidhåller den viktiga frågan om vad vi kan lära oss av kulturer som har skapat och upprätthållit värderingar med pre-kapitalistiskt tänkande.

Mattias Käll bearbetar sin egen oro över vår överkonsumtion och normaliserande förhållande till den. I sin gestaltning sätter Käll resterna av vårt vardagsliv i centrum genom att samla ihop sin familjs plastavfall under ett år. En skulptur av Käll är placerad vid länskonsthallens entré, tillsammans med en fotografisk serie i hissen.

Heikki Willamos arbete inbegriper en djupdykning i djurarter som har gjort Finland till sitt nya hem. Hans fotografier förstärker mycket oroande, men samtidigt diskreta, förändringar i lokala ekosystem genom introducerade arter.

Hanna Ljunghs undersökning av Kebnekaise är en inblick i det som är allra svårast att greppa, men samtidigt den allra viktigaste dimensionen när man reflekterar över förändring, nämligen tid.

Anders Sunna. Still here, 2019. Grafitti på plast.