Du som jag
6 juni – 25 september 2016
För att vidga våra vyer krävs möten och interaktion med andra. I dessa möten kan vi välja mellan att förbli distanserade och upprätthålla en mur mot nya eller främmande influenser eller att öppna upp och låta oss bli berörda. Oavsett vilket, så kommer vi inte att lämnas likgiltiga. Varje möte lämnar kvar ett fragment av den andre hos oss.
Genom verk av samtidskonstnärer med olika ursprung, några med rötter i ursprungsbefolkningar världen över, så undersöker utställningen Du som jag hur vi är sammanflätade med varandra, i solidaritet, glädje, sorg, förhoppningar, illusioner, nyfikenhet och rädsla.
Utställningens konstverk gestaltar konsekvenserna av kulturella möten, men ger företräde åt det som sammanför oss före de olikheter som finns. En sådan samhörighet där våra uppfattningar och perspektiv sammanstrålar snarare än hamnar i motsättningar, erbjuder oss en gemensam plats, där vi kan se och uppleva, trots de skillnader som också finns, att du är som jag.
Utställning är curerad av Mariangela Méndez Prencke.
Mer information om utställningen finns i Folder.
Medverkande konstnärer
Benvenuto Chavajay (f.1978) i San Pedro de la Laguna, Guatemala. Bor och arbetar i Guatemala City. Chavajay tog sin examen från Rafael Rodriguez Padilla School of Plastic Arts, där han undervisar för närvarande. Hans senaste utställningar inkluderar SITE Santa Fe, New Perspectives on Art of the Americas, San Diego (2016), X Bienal de Centro America, Costa Rica (2016). Who Are You, Museo MOlAA, Los Angeles (2016), 10 Mercosul Biennial, Porto Alegre (2015), I Bienal del Sur, pueblo en resistencia, Caracas (2015), KADIST Foundation, San Francisco (2015) och Indigeneity, Decolonialiaty and Art, Fredric Jamson Gallery, Duke University, Durham (2015). Han har fått flera utmärkelser, bland annat: Första pris vid Juannio Latin American Art Auction (2008); han utsågs till “Lovande talang” av Botran Foundation (2002); var en av finalisterna på HABITART, Contemporary Central American Art (2003), och vann första pris på September 15th Central American Competition (2004). Hans arbete, som omfattar allt från performance till skulptur, utforskar inhemsk identitet, teorier om dekolonisering, och hur att reformera aspekter av den sociala vardagen.
Nicolás Consuegra (f. 1976) bor och arbetar i Bogota, Colombia. Consuegra är intresserad av att arbeta och utveckla projekt som är känsliga för tid, plats och publik. Utöver sitt personliga konstnärskap är Nicolás även grundare och medlem i redaktionen för Revista asterisco – en konstnärsdriven bildkonsttidning från Colombia. Consuegra har en BFA från Universidad de los Andes, Bogotá (2002) och en MFA från Pratt Institute, New York (2007). Nicolás har visat sin konst vid några av Colombias mest intressanta platser och konstevenemang såsom Biblioteca luisAngelArango (Bogotá), Alliance Francaise (Bogotá), 41, 42 och 43 Salón Nacional de Artistas (Colombia), bland andra. Internationellt har Consuegra ställt ut sitt arbete på platser som Itaú kultur (Sao Paulo), CCA Wattis Institute (San Francisco), MOCAD (Detroit), Bard Graduate Center (New York), Santral (Istanbul) och evenemang såsom XI Bienal de Monterrey-FEMSA.
Carola Grahn (f. 1982) i Jokkmokk. Bor och verkar i New York. Grahn arbetar utifrån hämndlystnad, lust, förakt och utanförskap, hon föreställer sig känslorna som vägmärken som pekar mot vanföreställningar i självbilden och den sociala ställningen. Som arbetsmetod konstruerar och dekonstruerar hon relationer för att närma sig en förståelse för hierarkier av kön och ursprung. Hur de förhåller sig till ens självuppfattning och hur de påverkar samhället. Hon använder sig av flera medier men återvänder ofta till text, fotografi, ljud och installationer i sina försök att föreslå en dialog och reflektera över missförhållanden.
Ana González (f.1974) i Bogotá, Colombia. Bor och arbetar i Bogotá. González akademisk bakgrund omfattar arkitektur, bildkonst och redigering. Hon arbetar i flera tekniker: teckning, måleri, fotografi, video, installationer, broderi och porslin. Hennes konstnärskap kretsar kring nedärvda kulturella och kollektiva minnen och berättelser om förflyttningar. I sin konst utgår González ifrån sin omgivning, hon gestaltar personer och hantverkare som har fördrivits av väpnade konflikter och migrerat till städerna. Ana González intresse för hantverk och familjetraditioner och hennes passion för att undersöka kvinnors liv och perspektiv från en konstnärlig och vetenskaplig synvinkel har varit en av hennes återkommande inspirationskällor. González’s finns representerad i museisamlingar i Sydamerika och USA samt i privata samlingar runt om i världen.
Carlos Jacanamijoy (f. 1964) bor och arbetar i Bogota, Colombia. Jacanamijoy studerade bildkonst vid Universidad Nacional de Colombia i Bogota. Hans verk har ställts ut i stor utsträckning i Colombia och runt om i världen. Han har haft större separatutställningar på Smithsonian Museum i New York och Washington, The House of the Americas i Madrid, the Workers Palace i Kina, Museo la Tertulia i Cali, på the Art Museum of Universidad Nacional och León Tovar Gallery i New York, bland många andra. År 2013, organiserade Museum of Modern Art i Bogotá ett stort retrospektiv av hans arbete. Det finns många böcker publicerade om Carlos Jacanamijoys arbete och hans målningar finns representerade i flera offentliga och privata samlingar i Colombia, Frankrike, Tyskland, England, Venezuela, Mexiko och USA.
Dylan Miner (f. 1976) Är en Wiisaakodewinini (Métis) konstnär, aktivist, och forskare. Bor och arbetar i Lansing, Michigan. Han är chef för American Indian Studies Program och docent på Residential College in the Arts and Humanities vid Michigan State University. Miner är också adjungerad intendent för urfolkskonst på MSU Museum och en av grundarna av Justseeds konstnärskollektiv. Han har en doktorsexamen från University of New Mexico och har publicerat ett sextiotal artiklar, kritiska essäer och uppslagsverk. År 2010 tilldelades han en Artist Leadership Fellowship från National Museum of the American Indian. Miner har genomfört ett tjugotal separatutställningar. Hans bok ”Creating Aztlán: Chicano Art, Indigenous Sovereignty, and Lowriding Across Turtle Island” publicerades 2014 av University of Arizona Press. Hans separatutställning ”Silence of Sovereignty” öppnade förra året, 2015, i Montreal. Miner håller för närvarande på att slutföra två bokprojekt: en om inhemsk estetik och en diktsamling; Ikidowinan Ninandagikendaanan (ord som jag försöker lära).
Sandra Monterroso (f. 1974) i Guatemala 1974. Har för närvarande sin bas i Guatemala City och Wien. Monterroso har en Phd vid Academy of Arts i Wien. Hon har en Master`s Degree i design processer, i UPAEP, Puebla, Mexiko. Hon studerar grafisk design vid universitetet Rafael Landivar i Guatemala. Hon har studerat fred och utveckling vid universitetet Jaume I de Castellon, Spanien. Hon har också utbildat sig inom gravyr och bildkonst, i Guatemala och Mexiko. Hon har deltagit i flertalet grupputställningar, bland de senaste kan nämnas 56 Venedigbiennalen Latinamerikanska – IILA Paviljongen. Indigenous Voices, 2015. 12 Habana Biennal, Between the Idea and Experience, 2015. Den senaste separatutställning var Actions to abolish the desire, The 9.99 galery Guatemala (2014) och Cross Efects, Piegatto Art Galery, Guatemala (2012). Bland några av de priser hon fick ta emot är 2cond och 3er Priset Juannio Subasta de Arte Latinoamericano. Guatemala 2012, 2011. Hedersomnämnande XVI Biennalen för Visual Art Paiz Guatemala, 2008.
Joar Nango (f. 1979) i Alta, Norge. Bor och arbetar i Tromsø. Nango har samiska rötter, är konstnär och arkitekt med examen från NTNU i Norge. Han är en av grundarna av kollektivet FFB som arbetar med tillfällig arkitektur i stadsmiljöer. Nangos verk utforskar gränsen mellan arkitektur, design och bildkonst. Joar Nango tar upp frågor om inhemsk identitet, bland annat genom att undersöka de motsägelser som finns i modern arkitektur. Han har arbetat på temat ”The Modern Same Space” genom, bland annat, en egenutgiven serie, Same Huksendáidda: the Fanzine, designprojektet Samiska Skyddsrum och projektet Land & Language med mixtape/kläder. Hans projekt har tagit honom till olika platser i Sápmi där han genomfört detaljerade studier av samisk arkitektur. Nango har presenterat soloutställningar på Gallery SAW, Ottawa, Canada (2013); Norwegian Scuplture Biennial, Oslo (2013); Knipsu, Bergen, Norway (2012); SDG, Karasjok, Norway (2011) och Raum der Junge Kunste, Berlin, Germany (2010). Har arbete har också visats i samlingsutställningar, bland annat på The National Museum of Art, Architecture and Design, Oslo, Norway (2013); Abbaeys aux Dames, Caen, France (2013) och Storefront for Art and Architecture, New York, NY, USA (2012).
Mattias Olofsson (f. 1973) i Skellefteå. Bor och arbetar i Umeå. Olofsson är utbildad på Umeå konsthögskola 1999-2004 och undersöker frågor om identitet i relation till tillhörighet och utanförskap. Hans verk inspireras av masker och förväxlingar, det vill säga situationer där identiteten uppstår genom att tilldelas eller tar sig en roll i en större struktur. Parallellt med sitt konstnärskap är han sedan 2003 engagerad i Verkligheten, ett konstnärsdrivet projektrum för samtida konst.
Edinson Quiñones (f.1982) i Popayán (Cauca), Colombia. Bor och arbetar i Popayán. Quiñones har alltid intresserat sig för politiken och dess effekter, som han har upplevt hela sitt liv: Från att arbeta som raspachin (den som för hand plockar kokabuskens blad vid skördetid), som en ättling till Nasafolket; som son i en familj drabbade av arbetslöshet och diskriminering tvingades lämna sin hemby och flytta till staden; som medborgare i en dysfunktionell nation, söndersliten av korruption, en drogekonomi, våld och alla sociopolitiska konsekvenser; och, inte minst, i sitt liv som konstnär. Såret läker och ärret består: Att tillfoga ärr, Kokabuskens Gud, är titeln på en performance av Quiñones på 8th Performance Festival i Cali, Colombia, 2012. Quiñones aktion innebar att han lät avlägsna en tatuering från sin rygg, utan bedövning och med publik, inklusive se till att tatueringen förblev intakt i en bit hud. Den borttagna tatueringen avbildar den gud och beskyddare som ansvarar för kokabusken; en planta som har en central roll hos Andernas folk. Allt från prehistorisk tid innan Incafolket till nuet, har kokabladen utövat medicinala och kurerande krafter, allt från deras kapacitet att reducera hunger, törst och trötthet till att vara en central ingrediens i schamanska ritualer genom hela Anderna. Avlägsnandet av tatueringen, och den faktiska smärta som denna akt inkluderar och förmedlar, gestaltar det våld som finns inbyggd i regeringarnas förbud, förbud vilka ignorerar urfolkens rätt att bibehålla sina uråldriga traditioner, och som förnekar dem deras kosmologier, självkänsla och självständighet som politiskt subjekt.
Liliana Sánchez (f.1979) i Bogotá, Colombia. Bor och arbetar i Bogotá. Sánchez har studerat MFA in Fine Art på Goldsmiths, University of London (2011), BA Fine Art på Universidad Nacional de Colombia (2005), hon var utbytesstudent på Concordia University in Montreal (2003) och Los Andes University (2001); Sánchez har fått pris av kulturdepartementet i Colombia för att kunna genomföra ett flertal olika konstnärliga projekt och har också tilldelats Jovenes Talentos Scholarship av Central Bank of Colombia (2009). Sánchez konst har ställts ut i och utanför Colombia, bland några av de samlingsutställningar hon har medverkat i kan nämnas: Todo sobre la mesa, Casas Riegner Gallery (2016); ARCO Art fair, (selected project-2015); Gulana, Film Sector. Art Basel Miami (2013); Spit and Dust, AS Gallery, Krakow (2013); El Dorado, Gentil Carioca, Rio de Janeiro (2013). Yes/No-No/Yes, Flat Time House, London (2012). Bland separatutställningar kan nämnas: Some oysters cook vitreous rocks (2015), Anonymous materials (2014), Viscous mass turned shame (2012), The third state or the principle of action (2008) at Casas Riegner Gallery, Bogotá; Matter states at Museo Moderno de Barranquilla (2012) and Feline or grown up cat at French Alliance of Bogotá (2008).
Pablo Sigg (f. 1974) i Mexico City. Bor och arbetar i Mexico City. Pablo Sigg är en filmskapare vars syn på film är att det ska få vara en trög, långsam och ofta improduktiv forskningsprocess. Projektet för sin första långfilm, Der Wille zur Macht (premiär 2014 på den internationella filmfestivalen i Rotterdam) inleddes 2009 och avslutades först i början av 2013. Under 2014 blev han klar med sin andra långfilm, I, of whom I know nothing som filmades under 2012 och 2013 i företaget Montreuils kontor och källare som 86-åriga John Calder, Samuel Becketts utgivare i London, nära vän och medarbetare, använde som ett hem.
Eduardo Soriano (f.1976) i Leticia, Amazonas, Colombia. Bor och arbetar i Bogotá. Sorianos arbeten har en kritisk relation till den antropologiska fotografin som den praktiserades vid 1800-talets slut som ett verktyg för att dokumentera infödda eller exotiska kulturer vilka föreställdes dömda att dö ut. Soriano initierar en serie samarbeten och utbyten med urfolkssamhällen i Amazonas djungler samt med hantverkare från olika regioner. Genom dessa tillägnar han sig kunskap om hantverk som nyttjar naturliga material som t ex att fläta korgar. Många av dessa praktiker har blivit mer eller mindre obsoleta inom sina egna samhällen. Men genom att föreslå möten där en slags berättelse påverkar eller svarar på en annan, åstadkommer Soriano ett möte som engagerar discipliner, material och idéer från olika källor, vilka etablerar ett nytt jämviktsläge. Medelst ett utbyte av kunskaper och genrer, skapar detta arbete förutsättningarna för ett möte utan hierarkier, där betraktaren och den betraktade sammanstrålar i en ömsesidig övning som handlar om att lära sig den andres krafter och att hantera individuella och kollektiva minnen. De objekt som är med här i denna utställning har gjorts med strimlade fotografier, istället för som tradition är med trådar av naturligt material. Så överskrider de också gränserna mellan antropologi och konst, fotografiet som dokument eller som vittne, för att därmed också synliggöra och klargöra att också fotografiet är den andre, är främmande.
Delcy Morelos (f.1967) i Tierra Alta (Córdoba), Colombia. Bor och arbetar i Bogotá. Morelos studerade vid Cartagena Fine Arts School och har ställt ut individuellt sedan 1990. Hon mottagit First Award in the Salon de Arte Joven in Bogota (1994). Bland hennes enskilda utställningar är La doble negacion [The double negative], Alonso Garces Gallery, Bogota (2008); Museum of Modern Art Barranquilla (2006); Gt Gallery, Flax Arts Studios Residence Program, Belfast, Irland (2006); och Academia Superior de Artes de Bogota, Santa Fe Gallery, Bogota (2004). Några av hennes grupputställningar inkluderar: 7 Mercosul Biennial, Grito e escuta [Shouting and Listening], Porto Alegre, Brazil (2009); MDE 07, Espacios de hospitalidad [Hospitality Spaces], Medell.n (2007); ES2002 Tijuana/II International Biennial, Tijuana Cultural Center CECUT (2002), och the VI Havana Biennial (1997). Hennes arbete undersöker bakgrunden till våld, social diskriminering och mänskliga passioner.
Delcy Morelos kommer under sin vistelse i Boden att även hålla föreläsningar och workshops, detta program genomförs i samverkan med Iaspis, Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer.
