digitala landskap

17 november 2018 – 17 februari 2019

Digitala landskap.

Vi kommunicerar globalt – en restaurangs betyg i Bankok, ett par designade skor från Stockholm eller en lägenhet som är till salu i Umeå – är bara ett musklick bort. Med fyra miljarder användare  2018, förändrar internet vår uppfattning av platser, landskap och avstånd. Verkligheten smälter samman med en virtuella värld, och blir omedelbart tillgänglig information, på olika sätt. Vi upplever ständigt nya kombinationer av en analog verklighet blandat med digital information, och det blir allt svårare att skilja dem åt i takt med varje y generation av teknik.

Det virtuella och nästan oändliga landskapet skapar ett tillstånd av translokalitet, där närheten ändå får representera verkligheten genom en binär kod som kommer till oss från den största maskin mänskligheten någonsin skapat – nämligen internet.

Datacenter har blivit fabriker i vår tidsålder. De kopplar samman människor och maskiner från hela vårt jordklot och informationen blir till resurser som vi kan förädla och använda Norrbotten är ett av dessa industriella nav i detta immateriella och globala komplex får internet och den digitala ekonomin får manifestera sig i en fysisk värld. Boden har blivit en värdstad för bitcoingruvor och i Luleå ligger numera ett av världens största datacenter, båda städerna är blomstrande ”startups” i länet. Samtidigt som landsbygden i Norrbotten ser nya ekonomiska utsikter som skapar arbetstillfällen på virtuella kontor där det finns fungerande internetuppkoppling. Dessutom fortsätter de regionala myndigheterna att arbeta för fler etableringar av datacenter i Norrbotten, i hopp om att stärka den digitala industrin som skapar både jobb och lockar till sig allt fler aktörer till den digitala sektorn.

Utställning är curerad av Emily Fahlén, Asrin Haidari och Thomas Hämén.

Mer information om utställningen finns i Folder.

Medverkande konstnärer

Henrik Andersson, Marwa Arsanios, Monira Al-Qadiri, Filipa César, Anna Dacqué, Vishal K Dar, Ingela Ihrman, Isak Hall, Louis Henderson, Susanna Jablonski, Lap-See Lam, Hiwa K, Hanni Kamaly, Britta Marakatt-Labba, Nikos Markou, Olof Marsja, Didem Pekün, Katarina Pirak Sikku, Agnieszka Polska, Raqs Media Collective, Residence-in-Nature (Johanna Gustafsson Fürst, Ingvild Holm, Hans Isaksson, Åsa Jungnelius, Oscar Männikkö, Esko Männikkö, Gustaf Nordenskiöld, Lisa Torell, Markus Vallien), Neda Saeedi, Karl Sjölund, Zhou Tao, Alexandros Tzannis, Ulla Wiggen, Susanne M. Winterling, Anja Örn.

Konstnärer som visas på Havremagasinet:

Erik Holmstedt. I Erik Holmstedts fotografiska arbeten använder han sig av det (post)-industriella samhällets framfart och hur det manifesterar sig i det Norrbottniska landskapet. Det är ett sätt att reflektera över vår samtid, ett undersökande av hur en allt mer konstgjord omgivning i förfall blandas med nyutvecklade strukturer.

EEEFFF är ett samarbetsinitiativ som består av två personer, Nicolay Spesivtsev (konstnär, forskare och datavetare) och Dzina Zhuk (författare, konstnär och forskare), baserade i Moskva och Minsk. Konstnärsdon EEEFFF arbetar med de känslomässiga effekter som följer med en ekonomisk regim, som drivs av beräknande kalkyler. Gruppen har en ständig dialog med fokus på science-fiction och vår nutida teknologiska miljö som närmar sig framtidens fantasifulla scenarion. EEEFFF blandar sitt konstnärliga uttryck med IT-teknik och science fiction tillsammans med tanken om dataintrång i både hård- och mjukvara.

Igor Samolet är en rysk konstnär, född 1984 i Kotlas. I sitt arbete vänder sig Samolet till det som är naturligt i människors relationer, bryter ner och ser på det genom sociala, politiska och digitala filter. Alla hans projekt har en komplex dramaturgi; från komedi som påminner om sitcom (situationskomedi) till det sanna dramats personlighet, vilket ofta ses som marginaliserat på grund av nya sociala normer i Ryssland efter en relativt kort period av yttrandefrihet med möjlighet till eget uttryck. Samolet tolkarbilden av en postmodern personlighet genom känslomässig instabilitet, och visar på en jämförbar sårbarhet i den digitala världsrymdens globala informationsprocess, den som vi kallar post-digitalt.

Susanne M. Winterlings konstnärliga praktik är en förhandling mellan representation och verklighet. Genom huvudsakligen tidsbaserade verk spelar hon på våra förväntningar och förutbestämda ideér, på vad oms är naturligt och kemiskt, på vad som är natur och kultur. Under flera år har Winterling närstuderat dinoflagellaterna, en slags mikroskopiska organismer som återfinns i både sjöar och hav, särskilt vanliga i tropiska områden. I interaktion med människans rörelser som t ex kan framkallas av båtar och simmare, skapar dinoflagellaterna ett självlysande blått ljus om natten.