Foto: Katarina Pirak Sikku

Dollet almmiravdii
Bortåt himlens rand

25 februari – 14 mAJ 2023

Katarina Pirak Sikkus utställning Dollet Almmiravdii – Bortåt Himlens Rand flätar samman hennes mångåriga undersökningar av den svenska rasbiologins praktik med berättelser i bild och ord om människor, mark och landskap i Sápmi. Med utgångspunkt i kolonialhistorien, i samers erfarenheter och upplevelser, och med landskapet i norr som ett eget levande subjekt tillhandahåller Pirak Sikkus konst både ett unikt och ovärderligt historiskt minnesarbete och skarpa gestaltningar av motstånd, upprättelse och återtagande. Sammanförda skapar konstverken ett rikt mentalt landskap som förmår innefatta sammansatta, ibland motstridiga känslor som sorg, smärta, skam, otrygghet, vrede, och mod, omtanke, stolthet, värdighet och hopp.

Dollet Almmiravdii – Bortåt Himlens Rand är både den hitintills mest omfattande presentationen av Katarina Pirak Sikkus konstnärskap och den första större separatutställningen i hemregionen Norrbotten. Dessutom är utställningen det första tillfället att möta en så generös sammanställning av arbeten med den rasbiologiska tematik som förblivit en röd tråd i Pirak Sikkus konst under närmare två decennier.

Utställningens titel, Dollet Almmiravdii – Bortåt Himlens Rand, är en inbjudan att lyfta blicken. Den antyder en utopisk horisontbild, ger en glimt av ett helt annat sätt att berätta om världen och dess människor, om en världsordning där de tystade ges röst, de marginaliserade reser sig, landet och marken återfår värdighet. Sápmi, samernas land, har en ledande roll i utställningen; naturen själv vittnar, erbjuder skydd och blir en plats för motstånd i olika arbeten där episoder i samernas historia och nu gestaltas. Kartor, akvareller, videoverk, fotografier och ljusskulpturer är några av de former genom vilka landskapet åberopas i utställningen. Verken synliggör det levda landet, den levande geografin, älven som livlina och livsvärld, fjällen, inklusive visioner av kulturell och politisk gemenskap. Motbilder skapas, ofta genom aktioner eller med kontrastverkan, med arbeten om exploaterad natur, som den av vattenkraftutbyggnaden sönderstyckade Lule älv, om dränkta bosättningar och hem, eller om hotbilder i form av t.ex. nya gruvetableringsförsök som den utdragna Gállok-konflikten. Den senare gestaltas i Foton från Gállok, ett bildspel med fotografier från protesterna sommaren 2013, där en vit markduk (som påminner om rasbiologernas vita dukar, uppspända för att skapa illusionen av ett neutralt rum) utlagd på vägen, på marken, av Pirak Sikkut, och med en för henne karakteristisk gest direkt registrerar ett skeende, åstadkommer ett kollektivt grafiskt verk genom att fånga upp aktivisternas – och polisernas – rörelser. Här finns också en mängd arbeten ur serien Almmiravda ivnnit, ett flerårigt och pågående projekt. Akvareller, tushcteckningar, med mera som inte ger företräde åt landskapet som ögat uppfattar det, utan som omhändertar impulser från alla sinnen och översätter dessa till en bild. Horisonter återger horisonten, sträcker sig mot himlens rand i glappet mellan dag och natt, en horisont som är både vägg, mur, öppning, och väg vidare.

Dollet Almmiravdii – Bortåt Himlens Rand dedikerar en hel våning till en mäktig presentation av de verk som skapats genom Pirak Sikkus långa engagemang med den rasbiologipolitik och omfattande praktik som den svenska staten genomförde genom

Rasbiologiska Institutet under 1900-talets första decennier och som djupt drabbade den samiska befolkningen. Det är en gedigen och tät redovisning där besökaren ges möjlighet att följa Pirak Sikkus konstnärliga, och existentiella, närkamp med det rasbiologiska arkivet, rasbiologernas praktik, hennes sökande efter röster och vittnen, hennes strävan att spåra arv och följdverkan ända in i nutid. Inkluderade verk omfattar allt från de första verken som Dollet, Dollet 1 och Dollet 2 (2006) där konstnären iscensätter sig själv som objekt för rasbiologernas mätinstrument och kameror till det avslutande Agálaččat bivttastuvvon sohkagotti ivnniiguin/För evigt klädda i ättens färger (2022), där Rasbiologiska institutets fotoalbum med fotografier av samer förses med handgjorda omslag av kläde och andra detaljer ägnade att ge både skydd, omtanke och återupprättelse åt de som en gång utsattes av den rasbiologiska blicken.

Pirak Sikkus konst är en unik genomlysning av det smärtsamma men alltför verkningsfulla kapitel i samisk och svensk historia som rasbiologin utgör. Konstverken öppnar dörrar till erfarenheter och upplevelser som inte tidigare synliggjorts, ger inblickar och insikter som överkommer tystnad, ignorans, eller oviljan att veta eller förstå. Men Pirak Sikku understryker samtidigt att det lika gärna hade kunnat bli nomadskolorna, tvångsförflyttningarna eller tvångskristnandet som fått ta emot hennes konstnärliga energi. För henne är rasbiologin bara en del av en bredare historia som handlar om den fortsatta kampen mot koloniseringens konsekvenser, kampen om naturresurser, betesmarker, fiskevatten, bosättningar; kampen om rättigheter, erkännande, jämlikhet, demokrati, och, som hon själv understryker, mental självständighet.

Så framträder i Dollet Almmiravdii – Bortåt Himlens Rand ett land och en värld där samer är subjekt i berättelsen. Katarina Pirak Sikkus egen röst och sätt att berätta historien genom sin konst är tongivande, det är hennes perspektiv, eller som hon själv har sagt: ”Det är ett perspektiv inifrån som engagerar mig – ett sätt att återta min egen röst, minne, känsla, forma min egen berättelse och återerövra min historia.”

 

om konstnären

Katarina Pirak Sikku är född i Jåhkåmåhkke / Jokkmokk, där hon bor och arbetar. Pirak Sikku har en magisterexamen från Konsthögskolan vid Umeå universitet. Hon har medverkat i ett flertal utställningar i Sverige och utomlands. Hennes verk Gállok/Kallak förvärvades 2020 av Moderna museet, det första verket av en samisk konstnär i museets samling. Pirak Sikku gav nyligen ut sin bok Árbbehárpo/Arvstrådarna, en berättelse om rasbiologin, försvenskningen och tvångsförflyttningar av samer, allt också som en del av hennes familj historia.

För mer information se också: katarinapiraksikku.com

Här är vårt svar. Vi är fortfarande kvar - en respons på albumet "Till minne av en rasbiologisk exp bland Gellivare lappar 1925 Martin Nilsson, 2021