Lärare, barnmorska, fotograf, hemmafru, bärplockare, före detta advokat – nu taxichaufför, doktor, konstnär, cementfabriksarbetare, dataspel designer, affärsinnehavare, konst konsulter, köksassistent, mammaledig frisör, receptionist, jordbrukare, elektronmusiker som producer ljudslingor för Tv-annonsert, lokalvårdare, dansare, timmerflottare, författare, utställningsproducent, kommunikatör, busschaufför, personlig assistant, arbetslös…Arbete är en stor sak.

Från arbetet får vi status, en känsla av mening, för att inte nämna att det är ett sätt att betala våra räkningar. Arbetet delar upp vår tillvaro och fritid, även om “liv” och “arbete” för några blir oskiljaktiga, medan för många andra är arbetslöshet en katastrof. Under lönearbetets korta men långa historia har arbetare pläderat för kortare arbetsvecka, verkat för mer jämlikt och rättvisa arbeten, bättre lön, meningsfullare arbete, mer kontroll, arbete åt alla och för ett slut på löneslaveriet.

Vi har omfamnat många föreställningar om arbetets värde. För en del människor är arbetet en plikt, för andra ger det en känsla av mening, ett kall förankrat i deras förmåga och kunskap, och de förändringar de vill åstadkomma i världen. Samtidigt utförs mycket arbete helt enkelt på grund av att människor får betalt. Ändå är arbetets innebörd lika mångfaldig som allas våra erfarenheter av det.

I de flesta samhällen skapar – och förstärker – arbetet maktrelationer och hierarkier, medan omsorg, jämställdhet, och solidaritet nedvärderas eller åsidosätts. Arbetets värld och historia präglas av ojämlika och exploaterande arbetsförhållanden, inclusive slaveriet. Det är inte överraskande att många utopiska visioner om önskade framtider föreställer sig samhällen där alla former av tungt, monotont eller inte meningsfullt arbete har avskaffats. Eller att en kritik av arbetets natur och idéer om alternativa världar där det “goda arbetet” frodas är en del av många visioner om samhällelig förändring.

Vad är arbetets mening i en värld av accellerande global uppvärming och annalkande klimatkatastrof? Hur kan vi jämställa arbete med utveckling och den nödvändiga gröna omställningen? Vilka är de faktorer som gör arbetet orättvist, ojämlika, utnyttjande eller otillfredsställande? Och om inte tillfredsställande, varför måste vi arbeta överhuvudtaget? Maskiner och digitala teknologier har övertagit mycket av det tunga manuella arbetet, men har också genererat nya slags arbeten, då vi tar ansvar för arbetsuppgifter som tidigare utfördes av andra. Hur värderar vi dessa arbeten? Vad om den tid vi spenderar på väg till eller från arbetet? Vad är arbetets relation till fritiden? Är arbetet kompatibelt med människan frihet och rättigheter? Och vad betyder ansträngningar och arbete när det utförs för kollektivets överlevnad och inte bara för individens skull och främjande?

Havremagasinet Länskonsthall Boden startar 2022 med utställningar, program och andra händelser för att kollektivt utforska och undersöka ARBETE. Vad arbete är och kan betyda idag och imorgon, för vårt samhälle och vår kultur och utifrån vår plats i världen, i dessa tider av planetära kriser då de av människan skapade systemen och maskinerierna kollapsar.